Igår pratade jag en stund med min pappas fru... vi disskuterade Robert och att han har det bättre nu. vi pratade även om de små tecknen som jag hittar i vardagen som visar att han finns kvar hos mig. Det händer många märkliga saker omkring mig som jag försöker bevisa är sådant som jag gjort själv eller som hänt av sig själv.... Den konstigaste saken inträffade dock första natten efter hans död.
Han skrev ett sms till mig som jag aldrig svarade på.... jag ångrar mig bittert än idag. Även om jag skrev på min stora krans framför hans kista ett svar så känns det ändå inte som att jag fått sagt det till honom. På kvällen efter det hänt satt jag och grät hysteriskt i trappan hemma hos pappa... jag snyftade och hulkade och det enda jag kunde får ur mig var att jag aldrig svarade på hans sms. I flera timmar pågick det och när jag väl gick och la mig somnade jag direkt av total utmattning. På natten vaknade jag av att någon kramade min hand... jag drog till mig handen och tände lampan - ingen där. Jag kan fortfarande känna känslan och jag vill tro på att det var Robert som var där och berättade för mig att det inet gjorde ngt att jag inte svarade på hans sms, han vet att jag älskar honom ändå.
Det är mycket som snurrar i huvudet just nu. Många känslor om att inte duga till, att hela tiden bli lämnad, att inte vara tillräcklig. Jag vet att det inte är så. jag VET det. Ändå känns det så. Det är så många saker som går mig emot just nu... hade det bara varit en sak så hade det inte spelat ngn roll. Det är inga stora saker, saker som egentligen inte spelar ngn roll i det stora hela... Jobb, människor och händelser jag kan vara utan, men alla tillsammans gör att jag börjar tvivla på mig själv. Obehaglig känsla.
Men igår gjorde jag det som Lilla Linda mår bäst av. Var ute och sprang, tog en långdusch och pysslade om mig, tog på myskläder, bäddade ner mig i soffan med täcket, pratade med betydelsefulla vänner och underbart folk från från.... och somnade! En "liten Linda-dag" helt enkelt....
Jag ska börja rensa bland folk jag umgås med, bara ha kontakt med dem som ger mig energi och skita i resten! Fick ett underbart tips från min låtsassvägerska Marit; "Gör bara sådant som du själv vill och som får dig att må bra, skit i vad alla andra tycker." Det är precis det jag lever efter..... i en sån här absurd situation så får man göra PRECIS som man vill....
Jag saknar och älskar dig storebror...
Kram syrran
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar