5 snabba!

5 saker jag ska göra idag:
1. Jobbe?
2. Träffa Camilla på stan
3. Fixa med vattenskidbilderna camilla fotade för ett tag sen.
4. Röja hemma.
5. Borsta tänderna

Rolig dag va? I vanliga fall skulle det stått: jobba, vara på klubben, sova.

Vad gjorde du för 10 år sedan:
För 10 år sedan var jag 17,5 år! Inte så mkt har förändrats... den sommaren bodde jag på vattenskidklubben också... dock en annan klubb. Skulle börja 3an på Göteborgs Högre Samskola och var till och från tillsammans med Alex.

Ställen du bott på:
Lödöse, Åre, Paris, Barcelona, Partille, Visby & Göteborg

5 saker du skulle göra om du var billionär:
1. Betala av alla studieskulder
2. Köpa ett hus brevid mamma i thailand.
3. Köpa ett privatjet så jag kan åka till mamma när jag vill
4. Ge pengar till familjen
5. säga upp mig!

och självklart skänka pengar till barnen i afrika... bla bla bla.... osv osv!

Sjuk...

Jag har känt mig hängig den sista tiden.... lite ont i halsen och väldigt lite ork i kroppen. Idag bestämde jag mig för att åka hem från jobbet och bädda ner mig. Gjorde ordning lite te, la mig på soffan och tittade ut på regnet. Funderade över hur fort sommaren gått...

Det känns sorgligt att den snart är över. Samtidigt är jag tacksam över hur underbar den varit. Jag har hittat tillbaka till något som, jag först nu insett, var en stor del av mig. Vattenskidorna har tagit upp större delen av min fritid denna sommar. Jag har dessutom köpt ny skida... en röd pärla! Har inte riktigt kört in den än men det kommer.... det kommer! Fick även köpt en ny flytväst, insåg att den neonrosa eran inte lär komma tillbaka på läääääänge!

Lite dålig bild på skidan men ett hum om hur den ser ut i alla fall!




Hade även Sara och Emma nere en sväng! En riktigt mysig onsdagskväll på Götas där sällskapet utökades under kvällen!

Mitt liv är fullt av alla er underbara vänner.... kom ihåg att ni betyder mängder för mig och är de som får mig att le när det känns tungt. Tack för att ni finns...

Sorgen...

Satt och tittade runt bland lite olika bloggar... hittade de här tipsen från en mor som mist sin son... stämmer så bra.

Små råd till dig som möter och vill stödja någon i sorg:
• Håll tyst - säg inte att du förstår, för var och en som mist någon nära bär sin egen sorg som ingen annan kan förstå fullt ut. Och säg framförallt inte att den sörjande ska försöka glömma, det vore ju hemskt att göra. Det behövs inga ord för att känna tröst - låna bara ut dina öron och lyssna!
• Häll i - den som sörjer glömmer så lätt bort att äta och dricka och blir ännu svagare av det. Så bjud gärna på en liten bit mat och något att dricka.
• Håll om - om du visste så viktigt det är för en förtvivlad människa att känna mänsklig värme!
• Håll ut - jag vet att den som sörjer är jobbig för omgivningen! Men försök att hålla ut. Jag lovar att du på sikt kommer att få belöning för ditt tålamod!


Många verkar tro att sorgen försvinner, att den går över och man är glad igen. Jag har börjat le igen, ett äkta leende och mitt skratt kommer numer från magen. Det har varit en lång väg dit och många gånger slängs man tillbaka. Jag tänker på Robert flera gånger om dagen och jag är inte långt från tårar. Jag har fått en distans till hans död men bara för det betyder det inte att jag inte varje dag saknar honom och önskar att han vore här.

Det är svårt för andra människor att förstå vad man går igenom, jag begär inte det... det enda jag begär är att människor ska inse att bara för att jag ler så gråter jag inte inombords...

/ L

Märkligt...

Idag när jag klev av vagnen utanför jobbet såg jag en märklig sak. En tjej gick framför mig, mest troligt väldigt vänstervrider av hennes outfit att dömma. Hon drog på en "dramat", ni vet en sån där som farmor brukade dra mat i hem från affären?(min brorsa surrade även den i cykeln och stoppade ner mig men det är en helt annan historia). Nåväl. På denna dramat satt det ett klistermärke med texten:

"Polis är inget yrke, det är en psykisk sjukdom"

Varför har hon den där funderar jag på medan jag traskar till jobbet.
Det enda svaret jag kom på måste vara för att hon inte får kasta gatsten i fred...